måndag 25 oktober 2010

Läst: Olet mitä syöt av Hanna Partanen

Haha! Kanske inte typen av bok jag brukar läsa! Men jag tycker det är viktigt, då man jobbar med kostrådgivning, att läsa böcker av olika slag, skrivna av företrädare för olika läror. Och nu har jag då läst Hanna Partanens bok också.

Hanna är alltså kvinnan bakom TV-programmet "Olet mitä syöt", det vill säga den finska versionen av "Du är vad du äter". I programmet försöker hon hjälpa överviktiga personer att gå ner i vikt genom att bland annat rensa ut deras kylskåp. Hon rensar ut alla feta produkter och ersätter dem med lättfettsalternativ. Hon är näringsterapeut, och född 1979.

Boken, som är utgiven år 2006, har 160 sidor men tog bara några timmar att läsa. Den är nämligen full med stora bilder, ofta hela uppslag, och slutet av boken består av 30 sidor dietkostslistor (en två veckors diet) och 20 sidor recept.

Hanna berättar först en del fakta om vitaminer och andra näringsämnen. Det är ju helt bra information.

Redan i början av boken medger hon att hon själv har svårt att hålla vikten. Det kan jag tro, för med de leg. näringsterapeuternas råd blir de flesta mänskor hungriga och väldigt många feta.

Förutom att hon förordar margarin och dömer smör, säger hon bland annat två saker, som jag tycker är helt fel:
"Sokerin käyttö ei ole pahasta, jos muistaa syöda harkiten pahimpia piilosokeripommeja" ("Socker är inte av ondo, om du kommer ihåg att äta de värsta smygsockerbomberna bara ibland")
"Totta toki on, että rasva on periaatteessa lihottavampaa kuin esimerkiksi sokeri" ("Visst är det sant att fett i princip är mer fetmande än socker")
Varför håller jag inte med om det då? Jag anser att socker, tyvärr, är av ondo för de allra flesta överviktiga. Och fett är inte mer fetmande än socker, utan tvärtom. Det beror på insulinutsöndringen som sockret leder till, vilket fett inte leder till.

Hela principen i boken går ut, som alla andra dietisters, på att minska sina portionsstorlekar och lära sig behärska sin hunger. Alltså svältbantning, i motsats till hormonell viktminskning. Hon tycker alltså inte att man ska minska på sockret, utan fettet. Och den totalta energimängden, vilket som bekant gör en hungrig. 

Så nej - köp inte boken! Den är ganska värdelös, tycker jag.

15 kommentarer:

  1. Håller med dig! Jag är dock ingen anhängare av LCHF, utan skulle rekommendera iso-dieten om någon frågade mig. Jag tycker den låter vettigast i mina öron. Jag är lite av den gamla skolan och tycker man skall sätta igång och träna ordentligt åtminstone innan man sätter all tilltro till dieter. Men, vad jag tänkte fråga: Vad är din åsikt om iso-dieten, Flo?

    SvaraRadera
  2. ISO-dieten är inte dålig, men jag tycker den är jättekonstgjord? Varför skulle man äta lika mycket energiprocenter? Plus att varje individ har sin egen optimala mix, varför skulle den vara just 33/33/33? Kan inte för mitt liv förstå varför. Jag tycker maten (samt förhållandena fett/pr/kh) ska variera enligt livssituation (ung, äldre, gravid, idrottare, sjukskriven, osv), enligt årstid samt enligt tillgång på naturråvaror. Tycker inte du det?

    Förhållandena i ISO-dieten är inte tokiga i sig alltså, kan vara perfekta för många, men inte alls för alla eller nästan alla. Inte är LCHF-dietens det heller (även om den ger mer flexibilitet), och det har jag inte heller nånsin tyckt att alla ska äta.

    Om att träna däremot håller jag rakt inte alls med dig Malin. Feta mänskor tycker jag INTE ska träna. Kost först - träning sen. Det är alldeles för tungt för hjärtat för en fet person att träna sig ner i vikt, för att inte tala om alla skador man kan få, t.ex. knän och rygg.

    SvaraRadera
  3. Det vi alla i den här dieterande läran glömmer är hur viktigt det är att se det individuelle skillnaderna personer emellan, och så bör jag nog i all välmening ändå få tillägga att enligt all ny forskning så är det just fetter man borde minska på, och inte sockret, vad det sedan kan, och jag poängterar KAN göra för, med betoningen på "en del människor" är irrelevant när slutresultatet är det som räknas och också avslöjar en hel del. I den nyaste forskningen om dieter, gjord av forskare på Tromsö universitet, enheten för nutrition har man kommit fram till att fetterna är betydligt farligare för en sockersjuk en vad själva sockret är, i och för sig är det inte en ny upptäckt eller ny information, det har man redan vetat i ett antal decennier, men den bekräftar påståendet på det starkaste, det om det. Men det jag skulle villa är att man som sagt i den här kostdebatten skulle komma ihåg en enkel regel, som sagt det att den diet han/hon förhåller sig till inte alls behöver vara den rätta för mig eller dig, det har så mycket med både personligheten och det fysiska att göra, och min enkla regel brukar vara den när folk frågar mig vad jag tycker om en det ena kostrådet eller det andra dittan och dattan så är det bästa rådet man kan ge att låta sig själv övertygas av något man tycker passar en själv utan andras inblandning för annars kan det bli en slags dopplereffekt av det hela, man blir påverkad av en annan persons åsikt utan att själv kunna besluta sig för det rätta. Om ni förstår vad jag menar. Förresten så är Rubriken Olet mitä syöt tagen ur Brillat-Savarins teser/ betraktelser i boken smakens fysiologi, " Du blir vad du äter, och i det sammanhang det förs i boken ni debatterar är det nog helt korrekt, och det kan man även läsa sig till genom boken från 1700 talet att fetterna är ganska så stora bovar. Lika mycket som det redan i minst 300-400 år är bevisat att portionsstorleken och behärskandet av ens egna hunger har en stor betydelse för hur fet eller mager man blir, det är en gammal upptäckt som vi nästan glömt och varje gång den kommer på tal avböjs den med en den ena eller andra dåliga ursäkten. Men det är bra att ni håller en professionell ton över kost debatten.

    SvaraRadera
  4. I all hast glömde jag att ställa en viktig fråga, nämligen den, varför tror ni att det har blivit så himla populärt med alla dessa kostråd och dieter det sista tio åren, varför behövs det råd från näringsterapeuter mera nu än någonsin förr, skulle vara intressant att höra andras mening i den frågan även om jag vet svaret.

    SvaraRadera
  5. Christian, jag håller med om det mesta i ditt inlägg, men inte om det att fett är värre än socker för diabetiker, absolut inte. Vad än de säger i Tromsö, för jag har läst så mycket. Fett utan socker och vitt mjöl har inte gjort nån fet eller till diabetiker ännu, det är faktum, sen när du visar ett sånt fall åt mig så tror jag dig. Socker utan fett däremot gör många sjuka.

    Och tack - jo visst vi försöker hoppeligen alla hålla professionell ton och jag om någon vill betona individualiteten i kostråden, men att diabetiker ska minska på fett köper jag tyvärr inte. Varför i så fall skulle tusentals diabetiker i Sverige i så fall ha ätit sig friska de senaste åren genom att trotsa sina läkares fettsnåla råd? Sgs alla som vågar nämligen blir friskare. Det finns också forskning om detta.

    SvaraRadera
  6. Svar på din andra fråga, Christian, å min sida: För att mänskor blir allt fetare och sjukare, de vill och behöver må bättre, och sjukvårskostnaderna för samhället stiger. Så där kort svarat då.

    SvaraRadera
  7. Christian snälla, detta har stört mig sedan igår. Du skriver "så bör jag nog i all välmening ändå få tillägga att enligt all ny forskning så är det just fetter man borde minska på, och inte sockret, (...)". Kan du ge mig några länkar eller något, för jag kan inte lämna detta som konklusion här på min blogg om du inte har källor. För jag har läst tiotals undersökningar själv och INTE stött på dessa. Dessutom skriver du "all ny forskning" vilket då helt säkert inte stämmer eftersom jag sett mycket ny forskning som inte alls tyder på detta.

    Jag har källor som visar på modern forskning precis i motsatt riktning:
    Low-fat dietary pattern and risk of treated diabetes mellitus in postmenopausal women: the Women's Health Initiative randomized controlled dietary modification trial.
    Long-term effects of a diet loosely restricting carbohydrates on HbA1c levels, BMI and tapering of sulfonylureas in type 2 diabetes: a 2-year follow-up study.
    Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes--a randomized controlled trial
    Effect of a Low-Carbohydrate Diet on Appetite, Blood Glucose Levels, and Insulin Resistance in Obese Patients with Type 2 Diabetes
    Low-carbohydrate-diet score and risk of type 2 diabetes in women
    Glycemic index, glycemic load, and chronic disease risk--a meta-analysis of observational studies

    Och här är mer lättläst information, inklusive länkar, för den som vill läsa mer men inte orkar böka igenom studier:
    http://www.kostdoktorn.se/vetenskap

    Så diskutera jättegärna! Men om ni säger "all modern forskning" så ange gärna källor. "Känsla" att all modern forskning tyder si eller så, eller det att läkare och myndigheter hävdar så, duger inte för mig, sorry!

    SvaraRadera
  8. Hej Nina. Hoppas att du inte tog det personligt då jag antydde detta med fetter och socker. Jag är ingen expert på området men kan nämna att min Hustru ingår i en omfattande undersökning om Diabetes och ärftligheten i den och vad som kan vara bra att veta om man har tendenser till att kunna utveckla diabetes, hon har även om hon inte alls är det minsta fet blivit klassificerad till gruppen av personer som har den största risken att utveckla diabetes typ 2 dels på grund av att nästan alla i hennes släkt är och har varit diabetikers och dels för att hon kanske har en gen hon ärvt som kan vara upphovet till diabetes, vem vet... men i alla fall den forskningen är bland det nyaste som nu föregår och den forskningen kan man ta del av genom av att gå in på Botnia projektet, Bo Isomaa är ledande överläkare i det forskningsteamet och den forskningen tror jag också kommer att bli länkad samman med Tromsö undersökningen. sägas bör att den här forskningen är bara i begynnelsen ännu och alla data långt ifrån färdigbehandlade, men där säger man bland annat att fetterna skall man undvika, givetvis också sockret, för det är inte heller bra, men man koncentrerar sig mest på fetternas betydelse och deras påverkan på en diabetiker, och en annan sak som man också kunnat konstatera och som man nu vill gå vidare i att undersöka är det att man har funnit en gen som tydligen bara finns bland österbottningar, och det kan man ju undra över varför, men det är en intressant upptäckt trots allt, man talar ännu i smyg om den Österbottniska diabetes genen. Alltså Botnia projektet är det jag nu närmast stöder mig på, och så är det ju som med allt annat man läser så kan det ju tolkas på så många olika sätt och vem vet om vi har tolkat det rätt överhuvudtaget, det behöver inte alls vara den rätta tolkningen jag då nu har kommit med det måste jag medge.

    Här en länk till Botnia projektet:

    http://www.botnia-study.org/s/index.html

    Kanske den kan vara till någon hjälp.

    SvaraRadera
  9. Nej då inte tog jag det personligt. Jag bara kände mig lite uppgiven av att höra din kommentar om diabetes och fett som om det vore något nytt - när det tvärtom är något man försökt undersöka sedan 50-talet - men just utan att finna stöd för.

    Tack för länken! Det var intressant läsning. Botnia-projektet har börjat för ca 15 år sedan, och då har fettet varit i fokus. Men det är det ju inte mer, och det har jag nu i ett halvår försökt förklara för alla bloggläsare genom många många länkar och skrivelser.

    SvaraRadera
  10. Och det allra allra värsta med Hanna Partanen är att hon gör reklam för de FÖRHATLIGA Danone och Actimel och Danonino och alltvaddenuheter. Kan inte tåla dem.

    SvaraRadera
  11. Ids inte gå in på kostfrågan desto mer, men vill tillägga att med träning menar jag förstås också lätt träning som att promenera, stretcha och vardagsmotionera. Att långsamt stärka knän och leder och succesivt öka på träningen när man känner sig redo. Det kan du väl inte mena är skadligt?

    SvaraRadera
  12. Malin, OK! Motion är så klart alltid bra för hälsan. Men för vissa riktigt feta är promenader faktiskt också för mycket. Det kunde man se bl.a. i videofilmen om Sveriges fetaste man som jag länkade till för nån vecka sedan. Av såna orsaker ringer det varningsklockor i mitt huvud när t.ex. dietister i program som "Biggest loser" ska ha feta att träna.

    SvaraRadera
  13. Det pratas mycket om LCHF och att gå ner i vikt, men hur är det om man är underviktig och äter enligt LCHF av hälsoskäl och inte av viktskäl? Vad händer då?

    SvaraRadera
  14. Om LCHF och undervikt, Nadja, tack för din fråga igen! Kiva! Om man är underviktig är det vanligast att man går lite upp i vikt av LCHF-kost, eller av en större andel fett i maten annars också. Det fungerar alltså viktutjämnande - kroppen söker sin balans, inte egentligen alltså viktnedgång. Det finns också många ex-anorektiker och -bulimiker som mår särskilt bra av LCHF-kost.

    Däremot rekommenderar jag inte strikt LCHF åt personer som har svårt att gå upp i vikt, utan en mer moderat version med en hel del långsamma kolhydrater.

    SvaraRadera